När jag är själv, när Tilda sover då kommer floder av tårar.. Vårt andra älskade mirakel som vi bara fick se på en apparat död.. Jag ville ej se men dem bara kasta fram den och sa se den rör sig ej och här borde hjärtat slå men de gör de ej.. Dessa ord och denna bild kommer sitta fast i min hjärna resten av mitt liv. Förut förtod jag inte att de kunde vara så jobbigt då fostret i magen bara är 44mm i denna vecka jag var i men jo jobbigare än jag trodde. Hade jag fått ett vanligt missfall att kroppen klarade av detta själv då tror jag också att jg hade tagit de bättre, men när man ligga uppe i Falun och ta en massa tabletter så att livmodern skulle dra ihop sig de var inte de minsta kul. Att aldrig veta när de skulle vara klart... Att få värkar som under en förlossning... De tog oss 7 timmar att få ut de att få ut vårt barn som vi redan älskade så djupt vi såg fram emot att ge Tilda ett syskon men tyvärr så blev de ej så. En vacker dag hoppas jag att vi vågar testa igen och då hoppas vi att allt ska gå bra. Men nu ska vi rå om varandra , rå om vår underbara prinsessa som ger oss den kärlek vi behöver för Att ta oss igenom detta. ( att skriva är ett av sätten till att må bra för mig ) tack ännu en gång alla fina som skickar styrka till oss ??

Somnade redan klockan 8 igår var så himla trött. Hade lite värk men dom sagt var så trött så jag sov hela natten tills klockan 06.00 då Tilda vaknade ?? Allt känns fortfarande overkligt, känslorna kommer komma i fatt mig snart känns de som... Nu tänkte jag leka med min underbara dotter som leker så fint själv just nu. Sen blir de att träffa Linn och sen mys med familjen hela kvällen lång ??

Hos dig är jag stark ??